Göteborgs Vykortsklubb

Om delad adressida och nystavning

Delad adressida
Idén till den delade adresssidan lanserades av tryckaren Hartmann i Tyskland 1901, men sådana kort infördes först i England 1902, i Frankrike 1903, i Ryssland och Norge 1904 och i Sverige någon gång i maj 1905 och i Tyskland samma år. Först vid världspostkongressen i Rom 1906 godkändes sådana brevkort för internationell användning med brevkortsporto från 1 oktober 1907, samma tidpunkt som USA tillät sådana kort även för inrikes bruk. Tidigare hade kort med delad adressida fått frankeras som brev, utom mellan länder som redan tillåtit korten för inrikes bruk.
Jag har inte hittat något svenskt vykort med delad adressida stämplat redan i maj 1905. Mitt tidigaste är ett Paul Heckscher-kort på prins Gustaf Adolfs trolovade Margaret från tiden före bröllopet i Windsor 15 juni. Det är stämplat i Saltskog 5 juni 1905.

Det finns alltså säkert tidigare svenska avstämplingar än denna. Dels sådana med brevkortsporto som tilläts i maj, och dels tidigare kort som tryckts i utlandet och använts i Sverige före maj med brevfrankering eller lösentillägg.

Nystavning
När det sedan gäller vykort med texten Brevkort skulle sådana kunna förekomma ganska snart efter nystavningens genomförande. Rättstavningssällskapet i Uppsala hade tillsammans med Svenska Akademin gjort förarbetet och det var ecklesiastikminister F. Berg som den 7 april 1906 signerade den kungliga förordningen som avskaffade de gamla stavningarna. Dt för t-ljud blev tt. F, fv och hv för v-ljud blev v utom i ordet haft. Redan 1898 hade Berg efter framställning till Svenska Akademin lyckats förändra ansigte till ansikte och qvinna till kvinna. Men man drev en smula med minister Bergs isländska förnamn som var Fridtjuv och som han faktiskt även efter reformen 1906 stavade med dt! Dessutom kan man le något åt att förordningen av 7 april 1906 slutade med meningen: "Hvilket Vi Eder till kännedom och efterrättelse härigenom meddele". Det var ju bland annat bruket att skriva hv för v-ljud som man avskaffade!

Det gick naturligtvis inte så fort att i praktiken genomföra nystavningen. De officiella brevkorten som Postverket tryckte fick texten Brevkort i stället för Brefkort först i januari 1914 efter ett beslut 1913. Det gick fortare med de privattryckta affärsbrevkorten och vykorten. Det kort stämplat 13 november 1907 som Stig visade i sin artikel är nog ett av de tidigare, men eftersom nystavningen föreskrevs från april 1906 borde det finnas ännu tidigare. Jag kan inte just nu visa något exempel.
Officiella brevkort tryckta i Danmark och Norge hade texten Brev-Kort redan 1871 resp 1872 när de infördes. Det blev Brevkort 1875 resp 1881. Danska och norska vykort med texten Brevkort, särskilt gratulationskort, såldes också i Sverige och kan ju därför ha svensk avstämpling långt före vår stavningsreform. Tidiga vykort från svenska förlag var ofta flerspråkiga och har därför ofta både Brevkort och Brefkort i texten, men då är Brevkort avsett för danska och norska läsare.

Hvilket nöje att hafva fådt skrifva dessa bokstäfver för Bulletinen så här midt i natten!

Paul Gustafsson, medlem 509.

Sidan uppdaterad senast: 2006-04-22 0:33